Jakten var rytmiskt komponerad med mjuka passager och följsamma tongångar för att sedan övergå i snåriga partier med högre tempo. Liksom en höstsymfoni gav vi oss iväg i ett mjukt diminuendo på Fisksjöäng i kolonn med två och kände oss trevande fram.

Efter en viss tids uppbyggnad av förväntningar så släpptes vi iväg i ett crescendo med galopper och hopp över otaliga hinder. Sedan samling och återkoppling inom det 18 ekipage starka jaktlaget. Då inkluderas första violinisterna, alias pikörer; Elvira Beyronsdotter och Lotta Keto, samt vår altfiol med suverän rutin alias Master of the Field Anna Fagrell.

Efter detta kom ett parti där Pan följde med oss in i skogens labyrint för att komma fram till 4H-ängarna och där började harmoni i orkestern infinna sig med flera byten av formationer och skutt. Efter en tonartssänkning på flera meter nådde vi så vattnets nivå och likt daggdroppar hängande i rad på ett strå så kom vi i olika gångarter plaskande genom vattnet som grand final.

Efter detta återvände vi till Fisksjöäng för grankvist och ärtsoppa i diminuendo.