Tore Dagerhamn har avlidit i en ålder av 91 år. 

Vi är många som saknar och minns Tore. I mer än 40 år ledde han uteritter på Norra och Södra Djurgården genom Östermalms ridskola. De mest fantastiska turer som för alltid kommer att finnas kvar i allas våra minnen.

Jag vill gärna dela dessa upplevelser för att ge en bild av medmänniskan och hästälskaren Tore.

Det finns inte en ridstig, vare sig i Lill-Janskogen eller på Djurgården, som inte vi har utforskat under Din ledning.

Du hittade alltid de bästa vägarna, även vid halka eller blåst, vilket vi alla vet, kan vara besvärligt.

Gångarten valde Du efter rådande omständigheter: Ryttarnas skicklighet, hästarnas kondition och vana, underlaget och omgivningen.

Långa galopper t.ex. över Gärdet efterföljdes av lugna skrittpass, ofta i skogsterräng.

Att alla, hästar såväl som ryttare, skulle trivas med sin ridtur var Din devis. Prestige och tävlan fanns inte på kartan.

För det mesta hade vi koll på våra hästar och vi kunde vara helt säkra på att Du hade koll på Din.

Visst hände det att vi andra drullade av ibland, hästar kan ju få för sig, men inte en enda gång under våra ca 30 år tillsammans, såg jag Dig tappa kontrollen över Din häst, eller åka av!

Du guidade oss gärna med historiska fakta om vackra Djurgården under turen.

Många annorlunda, och för hästarna skrämmande möten, som till exempel vallhundar, cirkuselefanter, störtande drakar, helikoptrar som landade, eller jordgetingar som anföll, klarade Du oss förbi.

Tiden vi skulle vara tillbaka verkade sitta i ryggmärgen hos Dig och Du höll den alltid, utan vare sig jäkt eller obefogade omvägar.

Jag vet att Du fick åtminstone mig att rida lite bättre än vad jag egentligen vågade eller kunde.

Varje tur var som en energikick, nästan bättre än en semesterresa, trots att vi ofta blev fysiskt helt utmattade av ansträngningen.

Du var en fantastisk förebild för oss alla genom Ditt mjuka sätt att rida och hantera Din häst, och med Din omtänksamhet om alla i gruppen.

Vi har så många fantastiska minnen tillsammans, och vi kan bara säga:

Tack Tore! Vi saknar Dig oerhört mycket!

För Kaffeturen och Onsdagsturen
Christina Beskow