Så kom då den skälvande bristningen när våren gick mot sommar och våra Dianaryttare samlades för crescendot för allas våra ansträngningar att utvecklas och lära oss om jaktritt samt att även klä oss i vårliga utstyrslar. Dagen till ära kunde vi samlas på Gröna Banan och det kanske var tur det för det var 29 ekipage som ställde upp framför vår Master Lotta M med pikörer Alexander S och Eva B och Mater of the Field Therese L och som vanligt vår trogne kökarl Göran E.

Som sig bör var det blandade jakterfarenheter och vi hade sju nya ekipage som aldrig ridit jakt, men även en del som tagit nån svans då och då. Vår ordförande Ulf G hälsade alla välkomna och sedan tog Lotta över och det bar iväg i det strålande solljuset för de rikligt vårutsmyckade deltagarna. Det fanns enhörningar, fjärilar, vårfärger i klädsel och på häst, blommiga skjortor och scarfar, löshår i manen, blomflätade manar med rutnät och blommor i svansarna och på hjälmarna, det var verkligen ett jaktfält där vårvindarna trivdes.

Som vår egen Master Lotta Mantel beskriver ritten;

”Vi red iväg två om två på ridvägen genom Liljansskogen. Vi skrittade fram till Torpet för att alla skulle bli mjuka i kropparna, solen sken och fåglarna kvittrade och det var som att rida i paradiset. Jag hörde avspända trevliga samtal och det spred sig en lugn energi i gruppen. Vid Torpet började vi trava och travade mot Universitetsängarna. Väl där samlades vi i jaktformering och i skritt gick vi igenom vattnet. För flera hästar var det första gången de såg ett större vattendrag så en del blev kvar. Vi andra galopperade vidare och hoppade ett dike och red tillbaka mot vattnet igen. Så fortsatte vi ett par, tre gånger tills nästan alla hästarna vågat sig ner och igenom vattnet. Vi fortsatte i jaktformring mot ett par stockar, hoppade dem och saktade av och red mellan hagarna mot 4H-gården. Efter en slingrande skogsridväg i varierat tempo avslutande vi med att lungöppna uppför backen. Därefter skritt nerför och sen ytterligare lite galopp på ridstigen mot Fisksjöäng. När alla kommit ner på ängen så samlades vi i jaktformering och Tallyhoo så var vi iväg. Vi startade med en slinga med fyra hinder, tog en liten paus för att sen hoppa i princip alla hinder på Fisksjöäng. Sen in i skogen där vi skrittade under trädens sköna skugga för att avsluta med att hoppa tre små hinder i skogen. Avslutningsvis en kortare slinga med ett par hinder för att avluta med Hallali. Avfärd mot Ryttarstadion med en liten detour över två fina stockar på vägen hem.”

När jaktfältet återkom till Ryttarstadion så blev det ett ärevarv (eller två) på Gröna banan innan slutuppställning och avtackning av jakten gjordes. Sedan hästar hanterats så samlades vi vid Gröna stugan på sedvanlig Dianagrill och prisutdelning till de fem vårligaste ekipagen med förnämliga priser från prisbordet samt en unik tavla med jaktmotiv till Lotta M för väl ledda Dianaritter. Egentligen skulle alla ryttare som varit delaktiga under de tre Dianaritterna och klätt upp sig vårligt, socialiserat under grillningen och utvecklats som jaktryttare få ett pris, men ni får ta med er era minnen och vi hoppas att flera av er provar på Hubertusförjakterna i höst och om det känns rätt även Hubertusjakten med efterföljande bal på ”slottet”.

SFK Jaktsektion